Översiktskarta labb

Vi har främst jobbat med barn och unga som har migrationserfarenhet och aktörer som möter dem i deras vardag. Ambitionen har varit att tillsammans hitta vägar för att möjliggöra en bättre vardag för barnen, baserad på deras berättelser och upplevelser. Vad händer när de landar i Sverige och ska börja skapa sina liv här? Här finns en översikt över de labb vi har gjort hittills.

2016-2017 Socialdepartementet och SKR

”En syl i vädret” var Förnyelselabbets första labb och skapades som en satsning från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) på uppdrag från Socialdepartementet för att vidareutveckla arbetsformer som konkret stödjer användardriven innovation i den sociala barn- och ungdomsvården. Efter avgränsning blev uppdraget att tillsammans med målgruppen ensamkommande barn och unga sammanställa de utmaningar och behov som uppstår i hur de mottas i det svenska samhället.

UNHCR

När ett ensamkommande flyktingbarn kommer till Sverige är det ofta efter en väldigt svår resa. Trötta och mentalt oförberedda tar de klivet in i asylprocessen utan att känna till sina rättigheter. Det är också här, tidigt i processen, som många möten med olika aktörer sker och beslut fattas, ofta livsavgörande sådana. När barnet inte får stå i centrum i sin egen process skapas det brister i asylprocessen. Ihop med UNHCR har vi skapat ett labb – Child Protection Innovation Lab – där vi har gjort tvärtom: vi har utgått ifrån barnets perspektiv. Tillsammans med ensamkommande barn och flertalet aktörer har vi fokuserat på asylprocessens två första veckor där vårt övergripande mål har varit att utforska och ta fram idéer på hur mottagandet kan förbättras.

2018 Skolverket och Vaggeryd

Tillsammans med Skolverket och Vaggeryds kommun har vi utforskat hur relationen mellan skolan och nyanlända familjen bättre kan stöttas. ”I början förstod jag ingenting jag satt i korridoren och visste inte vart jag skulle gå så lärarna fick komma och hämta mig till varje lektion. Jag hade velat veta vem jag hade kunnat ställa frågor till, typ en fadder.”, berättar en elev. Med utgångspunkt i de behov som barn, vårdnadshavare och skolpersonal uttrycker, har vi tillsammans utforskat arbetssätt för hur nyanlända barn och familjer kan komma in i det svenska skolsystemet på ett bra sätt.

2019 Österåker

I Österåkers kommun ville man förstå bättre hur vardagen för nyanlända barn och unga ser ut i deras kommun. Det fanns en tro att mottagandet och integrationen löste sig lite av sig självt i skolan. Förnyelselabbet träffade ca 75 barn i åldrarna 11-18 år. Oavsett ålder beskrev barnen sin främsta drivkraft att vilja lära sig svenska för att kunna få vänner i sitt nya sammanhang. Men det visade sig vara svårt. Tillsammans med barnen undersökte vi varför det var svårt. Det visade sig att många nyanlända barn och unga upplevde att de var djupt åtskilda från resten av skolan och därför inte lär inte känna de andra barnen på ett naturligt sätt.

2019 Botkyrka

Under våren 2019 fick Förnyelselabbet i uppdrag av socialförvaltningen på Botkyrka kommun att göra ett nulägeslabb om hur omsorgsgivande barns situation ser ut bland nyanlända familjer i Botkyrka. Begreppet omsorgsgivande betyder att ett barn får ta ett vuxet ansvar för saker som egentligen föräldrarna har ansvar för, till exempel språk- och kulturförmedling, hushållsarbete, omhändertagande av familjemedlemmar och ekonomisk försörjning.

2019-2020 Degerfors

Nyanlända barn och föräldrar har starka drivkrafter att lära sig svenska för att få vänner respektive jobb. Barn lär sig svenska snabbare medan föräldrarna ofta hamnar i ett passivt lärande hos SFI. Flera vittnat om att de skrivs ut från SFI på grund av bristande språkutveckling.

Pedagogisk personal upplever ofta en svår kontakt med föräldrarna och känner sig osäkra på om de skapar en likvärdig skolgång för nyanlända elever. Föräldrarna däremot beskriver att man generellt sett är nöjd med skolan. Många föräldrar känner sig otrygga med det svenska språket och vet inte heller vilket slags deltagande i barnens skolgång som förväntas.

Att lära sig det svenska språket är enligt föräldrarna en nyckel till samhället och arbete. Men eftersom många föräldrar skrivs ut från SFI, på grund av bristande framsteg i sin språkutveckling, kommer de längre ifrån arbetsmarknaden. Flera föräldrar fastnar i loopar mellan försörjningsstöd och a-kassa och beskriver en frustration över att inte kunna försörja sig själva.

2020 Malmö

Förnyelselabbet initierade under våren 2020 ett nulägeslabb i syfte att utforska livssituationen för barn och unga med migrationserfarenhet som lever i osäkra boendesituationer. Det är ett tema som gång på gång har synliggjorts för oss under tidigare labb, som bland de vi har träffat framförallt har yttrat sig genom en ohållbar trångboddhet och att familjer har flyttats runt mellan kommuner under asyl- och etableringsprocessen utan möjlighet att påverka vare sig antalet flyttar eller placeringsort. Med detta labb ville vi fördjupa förståelsen för hur en osäker boendesituation påverkar ens vardagliga liv.

2010-2021 Fagersta

Pågående labb om familjesamverkan. Under hösten skalas labbgruppens arbete till hela skolans skolpersonal. Vi utforskar hur skala och spridning av insikter och reflektion kan skapa möjligheter för att utforska handlingsutrymmen och vidare rörelser i systemen.

Insiktskapitel