Framtidens vård och detaljplaneprocess

Under Kvalitetsmässan arrangerade vi introlabb i vårt nya mobila labbrum. Deltagarna i labben skapade gemensamma framtidsbilder runt en utmaning. Ett labb handlade till exempel om framtidens vård, när färre ska försörja fler. Ett annat om framtidens detaljplaneprocess som idag är ostrukturerad och svår för aktörerna att hantera. Här kan du få en snabb inblick i workshopresan och deltagarnas upplevelser.

År

2019

Labbform

Introlabb

Team

Hanna Andersson
Elin Engström
Matilda Legeby
Jonas Karlsson
Pia McAleenan
Karin Petrusson
Marina Öhman

Deltagare

Framtidens vård:

VGR
Frivilliga invånare

Framtidens detaljplaneprocess:

Länsstyrelsen i Västra Götaland
Ale kommun
Trollhättan kommun
Vänersborg kommun
Uddevalla kommun
Tanum kommun

Workshopresa

På 3 timmar utforskade vi följande frågor:

Vad händer om vi fortsätter som vi gör nu?
Vad är grundproblemet?
Hur ser drömscenariot ut? Gestalta!
Hur ser livssituationen ut i drömscenariot?

Nedan kan du läsa om workshopresan som Västra Götalandsregionen gjorde om Framtidens vård. Du får också ta del av citat från deltagare från Länsstyrelsen i Västra Götaland och olika kommuner som labbade om Framtiden detaljplaneprocess.

Utmaningen är att färre resurser ska räcka till fler

Lars Mossberg på Västra Götalandsregionen beskriver att den stora utmaningen för vården är att resurserna ska räcka till fler. Fram till och med 2025 kommer antalet invånare i Västra Götaland att öka med drygt 122 000 personer. Befolkningen ökar mest i de åldersgrupper där vårdbehovet är störst, främst bland de gamla. Med dagens sätt att arbeta skulle framgent alla unga behöva rekryteras till vården efter gymnasiet. Det går inte, vi måste alltså ändra våra arbetssätt. Men vad är viktigt för framtidens vård? Vad kan vi lära oss av att jobba med framtidsscenarier?

Det stora var att Länstyrelsen och kommunerna tillsammans skapade idéer. Äntligen något som gjorde att vi närmade oss ett större fokus. Vi stod mer enade, vi var inte ’vi och dom’ längre. Vi gjorde saker tillsammans och fick tänka snabbt.

Deltagare

Nu lappar och lagar man istället för att prata om vad vi vill åstadkomma. Här var vi både kommun och länsstyrelsen närvarande och för en gångs skull fick vi släppa problematiken och fokusera på vad ska vi åstadkomma tillsammans.

Deltagare

Vad händer om vi fortsätter som nu?

Deltagarna fick börja sin workshopresa med att utforska vad som händer i framtiden om vi fortsätter som vi gör nu. Vi tittade på vad utmaningen kan orsaka för konsekvenser för olika invånare, för medarbetare i vården och andra aktörer. Grupperna beskrev framförallt risker till försämrad hälsa och en minskad tillit för vården om vi inte kan hjälpa människor i den utsträckning som behövs.

Men vad är då grundproblemen egentligen? Deltagarna pekar på att det är få personer som ser och förstår helheten gällande organisation, vårdkedjor och verksamhetsutveckling. Det är helt enkelt en fragmenterad och reaktiv vårdkedja.

Vad vill vi förändra?

När grupperna gestaltade framtider ändrades tankesätt i grunden. I framtiden fungerar synergier mellan verksamheterna och iställer för reaktiva vårdkedjor styrs vården av det proaktiva. Vi går från fragmentering till sömlöshet. Från organisationsfokus till individfokus. Från att gissa behoven till att veta behoven. Och slutligen – ett gemensamt ekonomiansvar. Hur påverkar förändrade tankesätt de arbetssätt och arbetsprocesser som vi har nu? Det är nästa del i utvecklingsprocessen.

Deltagarnas lärdomar från introlabben var framför allt att få syn på vilka tankesätt och strukturer som sätter käppar i hjulen. Med gemensamma bilder av både problemen och vad vi vill åstadkomma tillsammans kan vi bättre förstå vilka konkreta insatser vi kan göra för utveckla verksamheterna.

Det gjorde gott för personerna som var med, och gehör för att jobba på ett annat sätt. Inte skrapa i gamla processer utan tänka ”hur vill vi ha det?”.

Deltagare