Det fixar jag – en förstudie om nyanlända omsorgsgivande barn

Det känns som jag har fem barn att ta hand om, tre syskon och två föräldrar.

Ensamkommande ungdom

Resultat

I labbet har vi hittills träffat 13 barn och ungdomar mellan 8 och 20 år och 5 föräldrar. Att hitta målgruppen har varit en utmaning, dels för att omsorgsgivandet ofta är något som sker innanför hemmets slutna väggar men också för att det är svårt att veta om barnet i den omsorgsgivande situationen själv identifierar sig som omsorgsgivande. På grund av det relativt låga antalet deltagande barn ser vi genomfört projekt mer som en förstudie till ett labb. Vi kan konstatera att målgruppen finns i Stockholm, både bland barn som kommit till Sverige tillsammans med sin familj och bland barn som flytt ensamma.

Bland barn som kommit med sin familj till Sverige har vi sett ansvar för yngre syskon, tolkning åt föräldrar och passivt ekonomiskt ansvar (att avstå att ta emot gåvor från föräldrarna för att inte vara en belastning för familjens ekonomi).

Bland ensamkommande som fått sin familj till Sverige genom familjeåterförening har vi sett att barnet av naturliga skäl har ett försprång in i det svenska samhället gentemot resten av familjen och att ansvaret för familjens etablering faller på barnets axlar då stödet från socialtjänsten försvinner. Familjerna redovisar varje månad att deras planering följs inför en ekonomisk biståndshandläggare, ett arbete som kan ta flera timmar i veckan att sammanställa för det ansvariga barnet. Utöver detta har vi sett ansvar för familjens ekonomi, yngre syskon, tolkning, bostadsletande och jobbsökande åt föräldrar.

Bland ensamkommande med familjen kvar i ursprungslandet ser vi att omsorgsgivandet sträcker sig över geografiska gränser och kan innebära att ett barn i Sverige blir ansvarigt för familjens försörjning i ursprungslandet.

Förut, innan min familj kom, var jag aktiv i föreningar. Jag brukade skratta och ha kul med kompisar. Ibland hör de av sig och frågar om jag vill följa med på något men det går inte. Jag måste jobba. Saker som betydde mycket för mig förut, som att ha fest på min födelsedag och bjuda in kompisar spelar ingen roll längre.

Ensamkommande ungdom

Vad händer nu?

Vi har all anledning att fortsätta utforska hur omsorgsgivande barns situation ser ut. Men för att komma till kärnan av problemet bland målgruppen nyanlända tror vi också att vi behöver förstå hur migration till Sverige från ett annat land kan påverka föräldrarnas förmåga att vara föräldrar. I Sverige väntar skolgång för barnen och SFI kombinerat med praktik eller jobbsökande för föräldrarna, och beroende på vem av barnet eller föräldern som etablerar sig snabbast riskerar rollerna inom familjen att förändras. Omsorgssvikt behöver inte nödvändigtvis leda till omsorgsgivande barn, men omsorgsgivande barn existerar inte utan omsorgssviktande föräldrar.

det-fixar-jag.se

På sidan ’Det fixar jag’ har vi samlat de berättelser från barn, ungdomar och föräldrar som kommit fram under förstudien. Med sidan vill vi öka medvetenheten kring målgruppen och den situation de befinner sig i. Sidan är också vårt medel för att nå flera personer som vill delta i en fortsatt utforskning. Arbetet med att identifiera relevanta aktörer och målgrupp pågår genom socialförvaltningen och elevhälsan i Botkyrka kommun. Utmaningen har också spridits till en större grupp kommuner i Stockholm med vilka vi inom en snar framtid hoppas kunna göra en fortsättning på labbet.

Läs mer om våra labb