Författare
Hanna Andersson
Designer pa Förnyelselabbet
Guida välfärden mot samskapande
Vi var på plats och presenterade artikeln Guiding the welfare state towards a cocreative and explorative mindset: Turning crisis into opportunity, skriven tillsammans med Stefan Holmlid, professor i tjänstedesign vid Linköpings universitet. I artikeln beskrivs hur Förnyelselabbet startades upp år 2016 på initiativ av Socialdepartementet; dels som ett sätt att utforska hur Sverige bäst skulle ta hand om det stora antalet ensamkommande barn och ungdomar som anlände under hösten 2015, dels för att testa hur designmetodik kan hjälpa till att driva utvecklingen av den sociala barn- och ungdomsvården.
Med en process som byggde på ett tvärsektoriellt engagemang och gestaltande metoder var ansatsen att låta berättelserna som vecklades ut utgöra grunden för kritiska speglingar från systemets olika hörn. Processen utformades inte primärt för att lösa behov på individnivå utan för att driva förändring på policynivå genom att synliggöra, utmana och ifrågasätta.
Konferensens tema för i år var Proof of Concept. När tjänstedesign började myntas som begrepp under 80- och 90-talen representerade det framförallt paradigmskiftet i att gå från att designa fysiska objekt (industridesign) till upplevelser, interaktioner och strategier.
Nu används tjänstedesignmetodik inom både privat och offentlig sektors innovationsprocesser; från strategisk planering på hög nivå till utformning av tillgängligare tjänster. Det är inte ovanligt att tjänstedesignmetoder paketeras ihop och presenteras som enkla metodkit att testa på egen hand för den som vill utveckla sin verksamhet på ett användardrivet sätt.
Ladda ner
Länkar
Guiding the welfare state towards a cocreative and explorative mindset: Turning crisis into opportunity
av Stefan Holmlid och Förnyelselabbet (2018)
Learning to design in public sector organisations. A critique towards effectiveness of design integration
av Stefan Holmlid och Lisa Malmborg (2018)
Integrating Empathy and Lived Experience through Co-Creation in Service Design
av Josina Vink och Anna-Sophie Oertzen (2018)
Design craft in Government
Ny roll för designers?
Stefan Holmlid och Lisa Malmborg har skrivit en artikeln: Learning to design in public sector organisations: A critique towards effectiveness of design integration (2018) som Stefan presenterade under konferensen.
Ett ämne som lyftes under flera samtal och frågestunder var designerns roll – nu och i framtiden. Vilken är designerns roll i en praktik som går ut på att jämna ut makthierarkier och göra alla till medskapare? ”Du blir inte designer för att du lär dig att använda några av metoderna”, menade Stefan Holmlid i en av sina presentationer och refererade till hur begreppet tjänstedesign idag används för att beskriva allt ifrån processfacilitering av det mer komplexa slaget till möten där endast post it-lappar finns i rummet.
Han fortsatte dock med att framhäva att det är av nytta för alla, inte minst för designers, att förståelsen för tjänstedesign och hur det kan användas sprids inom verksamheter som inte är vana vid att jobba designdrivet.
Josina Vink var också på plats och presenterade artikeln, Integrating empathy and lived experience through co-creation in service design (2018), tillsammans med Anna-Sophie Oertzen. I artikeln undersöks skillnaden mellan att jobba med empativerktyg, som att man tillfälligt sätter sig i en rullstol för att förstå hur det är, med att undersöka ”lived experiences” från användare vars hela livssituation påverkas av att använda rullstolen.
De tryckte på att det är svårt att ta till sig hela systemet runt en livssituation om man faktiskt inte har upplevt den. Att faktiskt få ta del av de livsberättelserna som användarna bär på presenterar Josina Vink and Anna-Sophie Oertzen som en viktig faktor för att skapa en djupare förståelse.
Huvudnumret på konferensen var en föreläsning och workshop av Ezio Manzini; Between servitude and collaboration: A service design choice?
Den behandlade attityden mellan användares behov och serviceutförandens roll och behov, t ex vid snabba leveranser av hämtmat.
Manzini pratade om att man som designer lätt kan hamna i en politiskt svår position där man genom design förväntas förbättra en dålig grundsituation till en ok situation. Så kallade ”plåster på såren”, som eventuellt ytterligare bidrar till att upprätthålla ett samhälle med strukturer som man själv inte önskar. Han manade till att lyfta blicken och försöka belysa systemet av tjänster och vilka effekter de skapar inte bara för kunden utan också för de som levererar tjänsten eller andra som påverkas av den aktuella situationen.
På frågan vilket nästa steg för tjänstedesign blir förutspådde Jesper Christiansen från Nesta en framtid där tjänstedesignmetodik blir en integrerad funktion på nationell styrningsnivå. Exempel på det har vi redan sett i Danmark (MindLab) och i Finland (Experimental Finland).
Vilken är då designerns roll när tjänstedesign tar steget från lokal till statlig nivå?
”Designers i medskapande processer har uppgiften att motivera andra att agera”, menade Froukje Sleeswijk Visser, assisterande professor i design vid TU Delft.
”Med tjänstedesignmetodik har vi potentialen att addera förnuft till policyutvecklingsprocesser”